Muldiv / KA4    

Lite Minutläggningsdivisionsnostalgi - gamla bilder från Muldiv/KA4 från den tiden det begav sig, det vill säga när KA fortfarande fanns och därtill hade Minutläggningsdivisioner. Året ifråga är för att vara mer exakt var 1979 och 1980.



[Bild 1]
Muldivs kasern ("G" dvs. Kasern Gustav), där vi låg de första månaderna tills vi mönstrade på båtarna. Visst längtade vi efter att få mönstra på båtarna och komma ut ordentligt, men det var en rätt sträng och bister vinter så på det sättet var det nog skönast att ligga på kasern. Vi var ju ute en del med båtarna ändå och det finns inte mycket som kan bli så totalt nedisat och svinkallt som ett örlogsfartyg när det är minus tio och blåser kuling... Här i kasernen låg jag själv i luckan längst till vänster på första våningen ihop med sju andra snälla soldater på divisionen.



[Bild 2]
Samma kasern ur en annan vinkel, här ser man ankaret och minan men däremot inte den fina träskylt med metallbokstäver som satt till vänster om dörren. Och vad stod det på den då? Ja MULDIV förstås, som komplement och förtydligande av den stora trista skylten ovanför dörren där det stod Minutläggningsdivisionen... :)



[Bild 3]
Fortfarande samma kasern, men bilden tagen ifrån backen ned mot hamnen. Ingången på de två första bilderna ligger på vänster sida om kasernen så som man ser den på denna bild. Det lilla röda huset till höger på bilden är KA4:as brandstation, som innehöll en mycket fin klassisk gammal brandbil. På bottenvåningen/källaren i kasernen, den man kommer in i om man går in genom dörren som syns här, låg vapenvård, persedelvård/tvätt/skoputs och befälens rum. Förutom C Muldiv som ihop med adjutanten hade rum en våning upp. Större delen av våra befäl hade dock inte rum här, utan bara hytter ombord på fartygen. Det vara bara de befäl vi hade under gröntjänsten som hade rum i kasernen och de följde endast i viss omfattning med ombord på fartygen. När vi mönstrade på så tömde vi luckan helt och hade alltså ingen utrustning alls kvar iland och vi hade alltså inte heller tillgång till någon lucka i kasernen.



[Bild 4]
Samma backe som i föregående bild, men nu är bilden tagen från strax utanför kasernen och ned mot hamnen istället. Det röda huset som nu ligger till höger kommer jag inte ihåg vad det var, men jag har för mig att det var HV (Hemvärnet) och UKA (Unga KA) eller något sådant som använde det.



[Bild 5]
Bild i motsatt riktning igen, det röda huset i förra bilden ligger ungefär precis bakom träden längst bort på vänster sida. Tegelhuset på höger sida var bränsle/oljedepå för båtarna. Till höger bakom detta låg maskinhallen.



[Bild 6]
Hamnplanen, husen till höger och vänster har jag för mig var förråd och huset rakt fram vill jag minnas var det där Sjötransporten höll till. KA4:as båtar var delade mellan Muldiv och Sjötransporten, där sjötransporten skötte trupptransporter och andra transporter, medan Muldiv höll på med mineringar. Sjötransporten hade de flesta 200-båtarna plus färjan Loke och ett par andra, medan Muldiv hade Minutläggarna och resten av de båtar som visas här. Bland annat så skötte Sjötransporten alla transporter av materiel till förbanden och batterierna ute på öarna. Inom Muldiv/KA4 höll vi mycket på med utläggning och underhåll av mineringar från Göteborgs södra skärgård och upp till Strömstad. Nedåt Halland var vi inte något nämnvärt, även om detta så att säga även ingick i området och mineringar fanns även här. Halland söder om Varberg saknar dock helt skärgård, så där är det bara mineringar precis i inloppen till hamnarna som funnits och i övrigt inga (KA-)batterier, utan bara värnkanoner. Om dessa värnkanoner egentligen hörde till KA eller Artilleriet inom Armén, vet jag faktiskt inte.



[Bild 7]
Stanley, en gammal fin fiskebåt som tillhörde Sjötransporten. Stanley användes mycket för transport av materiel och förplägnad ut till batterierna och övriga förband ute på öarna.



[Bild 8]
Mul-11 - Kalvsund. LÖA=30.1m, B=7.2m, D=3.6m, Deplacement=200 ton, Fart=10 knop, Byggd på Gävle Varv. Detta var vid denna tid Muldivs huvudskepp och däremd det där C Muldiv med stab etc. höll till. På bryggvingen ser man en målad vinthund, som den hade fått för att det var KA:s snabbaste Mula... :)



[Bild 9]
Mul-15 - Grundsund. LÖA=31.2m, B=7.4m, D=3.1m, Deplacement=245 ton, Fart=10 knop, Byggd på Marinverstäderna i Stockholm. Hade istället för vinthunden en elefant målad på bryggvingen.



[Bild 10]
Mul-11 ute på havet under övning, jag tror att vi vid detta tillfälle var ungefär rakt utanför Lysekil och det var fasta mineringar det handlade om.



[Bild 11]
Mul-15 på samma övning, med en mindre arbetsbåt på väg in.


[Bild 12] Bevakningsbåt 64, som jag låg på ett tag, en fin båt som gick rätt bra. LÖA=21.1m, B=4.6m, D=1.3m, Deplacement=28 ton, Fart=17 knop. Bakom 64:an ligger Bevakningsbåt 69, som i det mesta har samma mått och utrusning som 64:an, maskineri och lite annat skiljer dock, plus att 69:an var en knop snabbare... :)



[Bild 13]
Del av maskinrummet på 64:an, här tillbringade jag en del tid inklusive ett par smällvarma dagar vid Grebbestad, då vi giiiivetvis var heeeelt tvungna att packa om alla lager till propelleraxeln. Samtidigt som däcksfolk, minörer och befäl var ute i solen och njöt, så fick vi hålla till godo med den ungefär 60-gradiga värmen i maskinrummet... men frös gjorde vi inte iallafall... :)



[Bild 14]
Inne i 64:an, skansen ligger rakt fram, dasset till vänster och byssan till höger. Bakom oss ligger t.ex Fartygschefens rum och lite annat.



[Bild 15]
Så här ser skansen, eller iallafall en del av den ut på en bevakningsbåt 60. Insidan av dörren visas inte här, med hänsyn till eventuella kvinnliga besökare...



[Bild 16]
A-slupen Munter, eller HMS Brunstig som den också kallades. Saken var den att alla dess syskon hette typ "Modig", "Dristig" etc. och då tyckte vi ju att den också borde heta något med "-ig" och det enda vi kom på som inte redan var upptaget var Brunstig, så så blev det. Detta var en mycket trevlig båt att ligga på och jag tycker att de är väldigt vackra, trots att de är tämligen små så har de proportionerna av ett betydligt större fartyg. LÖA=17.7m, B=3.7m, D=1.4m, Deplacement=20 ton, Fart=10 knop. Bakom den ligger Bevakningsbåt 69 och till höger ligger färjan Loke. På Munter låg jag också ett tag.



[Bild 17]
MAbS 513, det vill säga Minarbetsbåt Större nr 513. LÖA=16.0m, B=4.3m, D=0.8m, Deplacement=19 ton, Fart=16 knop. Bakom den ligger MAbS 503 som i allt viktigt har precis samma specifikationer.



[Bild 18]
MAbS 503 ute på övning, jag kommer inte ihåg exakt var jag tog bilden men sannolikt var det någonstans utanför Göteborg.



[Bild 19]
TPK 407 som bland annat användes som bas för röjdykarna som ingick i Muldiv. På fördäck mellan masten och hytten hade vi då en tryckkammare och övrig utrustning för detta. Även på den här låg jag ett tag. Bakom den skymtar Mul-15.



[Bild 20]
407:an igen, men nu utrustad med en av mina lumparkompisar. :)



[Bild 21]
Hamnplanen igen, nu utåt havet/älven. Från vänster till höger ligger Mul-15 och framför den MAbS 503, sedan följer MAbS 513 och BevB 64 (som i vissa papper heter BevFtg 64). Men skillnaden är inte så stor, eftersom en B är ett Ftg. Dessutom är det så att Marinen följer inte de civila bestämmelserna om att skepp som är längre än 12 meter eller bredare än 4 meter är fartyg och de mindre är båtar. Generellt sett så får Marinen kalla sina skepp för båtar eller fartyg precis som de själva vill, men normalt tillämpas regeln att ett skepp som har eller kan ha permanent påmönstrad besättning är ett fartyg.



[Bild 22]
Mul-15 med ett av befälen bredvid på kajen.


När det gäller kanoner så fanns följande ombord:

Mul-11 - 20mm Allmålspjäs m/40-73
Mul-15 - 40mm Fältmålspjäs m/36
BevB64 - 20mm Allmålspjäs m/40-73
BevB69 - 20mm Allmålspjäs m/40-73



Mail: wireless(A)telia.com